Denna sida är under uppdatering. Mer Frågor och Svar kommer inom kort.
Fråga: Hur mycket av min gåva går till kostnader för administration och insamling?
Svar: Den gemensamma insamlingen "Hjälp Haiti" har ett 90-konto och står under kontroll av Svensk Insamlingskontroll. FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, går också in som garant för kontrollen av kontot. För ett 90-konto gäller i korta ordalag att max 25% av de insamlade medlen får användas till kostnader för insamling och administration. Vår ambition är att ligga på en mycket lägre procentsats än så. Vi siktar på max 10%.
Det är omöjligt att i förväg säga vad den här procentsatsen kommer att hamna på. En faktor i detta är att vi inte vet hur mycket pengar som kommer att komma in till insamlingen eftersom det är första gången den här typen av insamling görs. De faktiska kostnader som finns är framförallt kostnader för att sätta upp de olika betalningslösningar som är kopplade till kontot. Det finns också kostnader förknippade med att ta emot telefonsamtal, använda SMS och skicka ut inbetalningskort. De leverantörer som tillhandahåller dessa tjänster har dock lämnat mycket generösa rabatter, och i vissa fall ställt upp helt gratis, och detta gör att vi kan hålla kostnaderna till ett minimum.
Fråga: Hur länge kommer den här gemensamma insamlingen att pågå?
Svar: Insamlingen startade den 20 januari och kommer att få ett naturligt fokus kring lördagen den 23 januari då TV4 sänder ett specialprogram Nyhetsmorgon lördag - Hjälp Haiti. TV4 kommer även att följa upp insatserna i sändningar längre fram. Insamlingen fokuserar på den akuta situationen men syftar också till att få in resurser för att starta återuppbyggnaden av Haiti. Vi har beslutat att insamlingens 90-konto ska vara öppet för gåvor fram till den 31 maj 2010. Efter detta hänvisar vi dig till de organisationer som då bedriver fortsatt verksamhet i Haiti.
Vi vill betona att detta är en extraordinär insats. Initiativet att göra en gemensam insamling på detta sätt är unikt och det finns inga planer på att etablera en ny organisation kring denna insamling. Initiativet har tagits för att jordbävningen har lett till en enorm humanitär katastrof som världen sällan skådat och vi vill göra det enkelt för människor att ge och få insikt i omfattningen av svenska organisationers stöd till Haiti.
Under TV4 Nyhetsmorgon Special - Hjälp Haiti som sändes den 23 januari chattade representanter för insamlingens 14 organisationer med tittarna. Vi har sammanställt de vanligaste frågorna från chatten och låtit de deltagande organisationerna svara på varsin fråga. För mer information om hur respektive organisation arbetar, vänligen besök organisationens egen webbplats.
Fråga: Kan man som privatperson åka till Haiti och hjälpa till? Finns det någon organisation som samlar in frivilliga som vill hjälpa till på plats?
Unicef Sverige svarar: Organisationer söker alltid kompetenta kandidater. För att kunna bli aktuell för detta och verka effektivt krävs att man antingen har erfarenhet från andra tidigare internationella insatser, eller genomgår den träning som krävs. Sverige stödjer t ex genom MSB och även Folkebernadotteakademin sänder folk internationellt. Flera andra organisationer rekryterar direkt.
Fråga: Hur arbetar ni med långsiktigt strukturellt stöd?
SOS-Barnbyar svarar: Det kommer vara oerhört viktigt med det långsiktiga stödet. Vi kommer bland annat fokusera på utbildning för de mest utsatta barnen. Vi arbetar också genom våra familjestärkande program med bl a yrkesutbildning och mikrolån åt kvinnor.
Fråga: Det är väldigt många som vill adoptera barn från Haiti! Varför kan inte de föräldralösa barnen i Haiti få komma till Sverige?
Rädda Barnen svarar: Mitt i en katastrof som den på Haiti är ett av problemen att man inte vet säkert vilka barn som är föräldralösa. Många barn gick i skolan då jordbävningen inträffade och var långt hemifrån, och nu i kaoset har de tappat kontakten med sina familjer. Därför behövs tid för att hinna söka efter föräldrar, andra släktingar, anhöriga och vänner till de ensamma barnen. Man vet att barn nästan alltid mår bäst av att få vara med sin familj eller någon de känner och har förtroende för.
Fråga: Kan man skänka kläder, leksaker, hygienartiklar och dylikt?
ActionAid svarar: Vi försöker alltid att köpa allt material lokalt för att så fort som möjligt få igång det lokala näringslivet. Det medfar även stora kostnader att skicka material med båt eller flyg. Idag köper ActionAid sitt material från andra delar av Haiti som inte är drabbade eller från Dominikanska Republiken.
Fråga: Hur jobbar man med alla de som blivit hemlösa i Haiti?
Plan Sverige svarar: Parallellt med att nå ut med mat, vatten och tält pågår ett arbete med att återförena familjer och att identifiera vilka barn som är i akut behov av psykosocial vård. Många barnrättsorganisationer samverkar även kring att fånga upp de barn som ligger i riskzonen för att bli utnyttjade genom t ex prostitution och barnarbete.
Fråga: När beräknas man ha situation i Haiti under kontroll?
Läkarmissionen svarar: Den inledande katastroffasen beräknas till 2-3 månader. Sen blir återuppbyggnadsarbetet i kanske två faser på sammanlagt 2-3 år.
Fråga: Hur många har dött till följd av katastrofen, hur många är skadade?
Frälsningsarmén svarar: Man tror att dödoffren är omkring 200 000 men det finns ingen beräkning av hur många som är skadade. Bara på en av våra fältkliniker behandlar vi 400 personer per dag med allt från kirurgiska ingrepp till mindre sårskador, uttorkning med mera. Ca 3 miljoner beräknas vara drabbade.
Fråga: Hur mycket samarbetar de olika organisationerna på plats i Haiti?
Röda Korset svarar: Varje morgon samlar OCHA, ansvarig FN-organisation, de större aktörerna för en uppdatering och koordinering. Röda Korset ingår i denna grupp.
Fråga: Vad fokuserar ni främst på i Haiti?
Erikshjälpen svarar: Det första vi gjorde var att hjälpa till att få ett katastrofteam på plats genom våra internationella kontakter. Teamet jobbar med att förse människor med mat och vatten. Vårt fokus nu är att få ut relevant sjukvårdsutrustning. Vi förser ett svenskt läkarteam med utrustning och på vår depå i Småland packas det för fullt. Det är allt ifrån operationsutrustning till kompresser som behövs för att de ska kunna göra sin insats.
Fråga: Hur är läget i Haiti just nu?
Svenska FN-förbundet svarar: Situationen är svår och många människor lider. Men hjälpen börjar komma fram. I veckan har FN delat ut 3 miljoner matportioner till 200 000 människor och nästa vecka kommer 10 miljoner matportioner att delas ut, men mer hjälp behövs! (Observera att detta svar skrevs den 23 januari)
Fråga: Hur kan jag veta att pengarna kommer fram?
Svenska kyrkan svarar: Vår erfarenhet är att det tyvärr finns många lycksökare som försöker missbruka katastrofsituationer, plötsligt uppstår nya organisationer som man knappt hört talas om tidigare osv. Mitt råd är att man skall ge sina pengar till välkända organisationer som har funnits på plats redan innan och som tydligt kan redovisa hur man använder pengar som skänks.
Fråga: Vilka resurser, förutom mat, är viktigast nu?
Skandinaviska Barnmissionen svarar: Akut medicinsk hjälp. Oerhört många människor har svåra klämskador efter att ha befunnit sig i byggnader som rasat i jordbävningen.
Fråga: Hur kan jag hjälpa till?
PMU InterLife svarar: PMU InterLife samarbetar med en organisation som redan finns på plats. Vi har alltså inte behov av folk som är beredda att åka ut. Däremot är vi naturligtvis glada för alla som engagerar sig i insamlingen.
Fråga: Varför har inte hjälpen nått till alla ännu, vad kan vi göra för att hjälpen breds ut och även når de fattigaste områdena i Haiti, områden utanför huvudstaden?
Hoppets Stjärna svarar: Det är jätteviktigt att hjälpen når landsbygden. Det pågår en massflykt från huvudstaden, då man återvänder till sina hembyar för att överleva. Men dessa flyktingar behöver hjälp med matutspisning. Vi hoppas att FN och andra stora organ ska se till att matförsörjningen tryggas. Hoppets Stjärnas 10 skolor har upplåtit sin infrastruktur för att sköta matbespisningen.
