Meny Dölj

Sju givare om sitt engagemang

Barnhem i Rumänien, fadderbarn i Filippinerna och en extra slant till diabetesforskningen. Det finns många anledningar till varför man bestämmer sig för att engagera sig. Möt sju givare som berättar om engagemanget bakom gåvorna, vilka de ger till och varför.

Jenny_Sjoo150x150

Jenny Sjöö

Namn: Jenny Sjöö
Ålder: 34 år
Hemort: Lund

Vilka ger du till och varför?
– Min familj har ett fadderbarn i Indien genom Barnfonden. Min äldsta dotter är pandafadder genom WWF och så skänker vi till Rädda barnen varje månad. Det blir också en del donationer till Diabetesfonden och Skånes Stadsmission. Från och med förrförra julen har vi lagt ihop pengar vid jul och skänkt till välgörenhet tillsammans med min släkt på mammas sida. Att det blev ett fadderbarn just i Indien beror på att min pappa kommer därifrån. Vi skänker till Diabetesfonden eftersom jag är diabetiker sedan barnsben. Jag tror att sjukdom och utsatthet i mitt eget liv har bidragit till viljan att hjälpa andra. Ibland blir det något som ligger mig själv nära, grundat på egna erfarenheter, andra gånger blir det något som bara känns rätt, behjärtansvärt och viktigt.

Hur mycket ger du?
– De fasta bidragen, som fadderbarn, pandafadder och Rädda barnen, blir runt 500 kronor i månaden. Det kan nog bli 100 kronor extra till andra organisationer varje månad.

Hur tycker du att kommunikationen fungerar till dig som givare?
– Det svåra är att veta till vilka man ska ge och vem som är pålitlig. Det kan nog få många att dra sig för att skänka något alls. Barnfondens kommunikation till befintliga givare är väldigt bra.

Namn: Tor Bolin
Ålder: 64 år
Bor: Stockholm

Vilka ger du till och varför?
– Rädda barnen, SOS Barnbyar, Stockholms Stadsmission, Frälsningsarmén, Läkare Utan Gränser och Barncancerfonden. Jag började med fadderbarn i mitten av 1970-talet, efter att ha fått dåligt samvete då jag köpt en tv. Jag tyckte att det fanns andra som behövde pengarna bättre. SOS Barnbyar fastnade jag för när jag hörde dem berätta på tv om hur de jobbade. Stadsmissionen har jag börjat stötta nyligen, jag tycker att det arbete de gör i Stockholm är bra och att det verkar bättre än att ge tiggarna pengar på måfå. Bidraget till Frälsningsarmén är av samma skäl, där ger jag till jul. Barncancerfonden? Har man friska barn är man tacksam. Och Läkare Utan Gränser gör ett jättefint jobb, tycker jag.

Hur mycket ger du?
– Jag ger 600 kronor i månaden plus att jag ger diverse engångsbetalningar på kanske 2 000 kronor per år.

Hur tycker du att kommunikationen fungerar till dig som givare?
– Min kontakt med organisationerna är ganska sparsam, och jag har heller inget behov av det. Jag får något tackbrev då och då, men jag antar att de har viktigare saker att ägna sig åt.

 

Lotta Gray.

Lotta Gray

Namn: Lotta Gray
Ålder: 48 år
Hemort: Stockholm.

Vilka ger du till och varför?
– Jag stöttar Läkarmissionen. Jag gillar att de är personliga och jobbar i nära kontakt med sina projekt. De har ett bra tänk kring hjälp till självhjälp med vikt på utbildning och en chans att så småningom kunna försörja sig och sin familj.

Hur mycket ger du?
– Jag ger 200 kronor i månaden till Läkarmissionens skyddsängelprojekt, där man fokuserar på extra utsatta barn, men även till deras projekt Tigers club för gatubarn, som jag brinner extra för. Jag ger extra pengar vid humanitära katastrofer.

Hur tycker du att kommunikationen fungerar till dig som givare?
– Jag tycker att givarkommunikationen bör bli ännu mer tydlig och transparent. Det är oerhört viktigt att man är trygg i hur pengar hanteras och hur de fördelas. Jag efterlyser också nya grepp för att samla in pengar, saker som inte bygger på det traditionella sättet att vädja till potentiella givare.

 

Namn: Julia West
Ålder: 19 år
Bor: Umeå

Vilka ger du till och varför?
– Cancerfonden. Min mormor gick nyligen bort i cancer och jag vill inte att fler ska behöva drabbas i framtiden. Därför känns det viktigt att ge just dit.

Hur mycket ger du?
– Just nu studerar jag, så ibland finns det inte tillräckligt med pengar i kassan att ge. Men jag försöker ge mellan 100 och 350 kronor i månaden.

Hur tycker du att kommunikationen fungerar till dig som givare?
– Bra. Jag har inga synpunkter alls på den.

 

Simon Häggström.

Simon Häggström

Namn: Simon Häggström
Ålder: 33 år
Hemort: Stockholm

Vilka ger du till och varför?
– Jag ger till EFI Fadder och Talita. Familjen som grundade EFI är nära vänner till vår familj. Ungefär samtidigt som vi flyttade från Linköping till Småland, flyttade hela familjen Gustafsson från Linköping till Rumänien för att hjälpa utsatta barnhemsbarn. Sedan dess har jag under flera år sett med egna ögon hur EFI har byggt upp sitt arbete i Rumänien och hur de med minimala administrationskostnader har hjälpt många människor till ett värdigt liv, i synnerhet övergivna romska barn.

Talita, kom jag i kontakt med tack vare mitt arbete som polis, fokuserar på människohandelsfrågor. Jag har träffat flera av de kvinnor som Talita har tagit hand om och de har berättat om ett fantastiskt bra mottagande. Bara för att ett välgörenhetsarbete saknar 90-konto behöver det inte betyda att en organisation är oseriös. Det handlar om att se vad som kommer ut ur organisationen i form av resultat och det ser jag tydligt med egna ögon.

Hur mycket ger du?
– 1 000 kronor per månad till EFI och 500 kronor per månad till Talita.

Vad tycker du om givarkommunikationen från organisationerna?
– Otroligt bra. Jag tycker att det är viktigt att få veta vad pengarna går till. EFI Fadder har ett informativt och bra nyhetsbrev, medan Talita är väldigt duktiga på att berätta om sin verksamhet i sociala medier. Jag uppskattar båda dessa kommunikationsvägar.


Namn:
Anna Reimegård
Ålder: 34 år
Hemort: Göteborg

Vilka ger du till och varför?
– SOS Barnbyar, WWF, Röda korset och Läkare Utan Gränser. Jag tycker att alla som kan borde hjälpa. Själv har jag så att jag klarar mig ekonomiskt, därför kan jag också ge istället för att lägga mer pengar på mig själv.

Hur mycket ger du?
– Jag skänker 1 000 kronor i månaden sammanlagt till de olika organisationerna.

Hur tycker du att kommunikationen fungerar till dig som givare?
– Bra. Jag får hem nyhetsbrev och information om deras arbete, det räcker gott för mig.

 

Carin Gerhardsen.

Carin Gerhardsen

Namn: Carin Gerhardsen
Ålder: 52 år
Hemort: Stockholm

Vilka ger du till och varför?
– Jag har finansierat ett barnhem åt Läkarmissionen i Rumänien och jag ger till Rädda Barnen, Världsnaturfonden, Amnesty, SOS Barnbyar, Läkare Utan Gränser, Röda Korset, Greenpeace, Naturskyddsföreningen, Mun- och fotmålarna och två familjer på Filippinerna. Till barnhemmet i Rumänien ger jag för att jag berördes starkt av misären på barnhem i Rumänien på åttiotalet. Jag var med på invigningen och Läkarmissionen lyckades verkligen få ut ungdomarna i arbete. Familjerna på Filippinerna ger jag till för att mitt hjärta klappar särskilt för det landet och dess människor. Jag reser dit ungefär vartannat år och kontrollerar med egna ögon att pengarna kommer fram dit de ska. I övrigt för att jag tycker att organisationernas arbete är viktigt. Jag vill gärna hjälpa utsatta människor och bidra till en bättre värld.

Hur mycket ger du?
– Jag sponsrar två familjer på Filippinerna med 7 000 kronor i månaden sedan tio år. Det är ett privat initiativ där jag betalar deras äldsta döttrars skolgång, vilket kommer att generera ett bättre liv för deras familjer i generationer framåt. Sedan ger jag mellan 100-300 i månaden till ett par organisationer och till övriga blir det några hundralappar då och då. Jag skänker också 300 kronor om året till Mun- och fotmålarna.

Vad tycker du om givarkommunikationen från organisationerna?
– De organisationer som jag stöder sköter kommunikationen väldigt bra, tycker jag. Jag pratar med Läkarmissionen i telefon ibland och deras information per brev är strålande. Även de andra organisationerna rapporterar bra per brev.

 

Text: Caroline Engvall

 

Dela på sociala medier

Visa alla »