Meny Dölj

”Tvåspråkighet” nyckeln till framgång

Money_shutterstock_190168853

 

Samarbeten mellan företag och organisationer blir allt viktigare. Vilka är argumentet för samarbete? Och hur gör man för att förstå varandra? Det är några av de frågor som Emilia Kvarnström diskuterar i sin doktorsavhandling ”Institutionella samspel: Om möten mellan en kommersiell och en ideell logik”.

Emilia Kvarnström disputerade 2016 med doktorsavhandlingen ”Institutionella samspel: Om möten mellan en kommersiell och en ideell logik”. I den tar hon bland annat upp olikheter i de två världarna – företagsvärlden och organisationsvärlden – och hur de samspelar och kommunicerar med varandra

Emilia Kvarnström

Emilia Kvarnström

– De som arbetar inom företag och föreningar med själva samarbetet är ”tvåspråkiga”, det vill säga de har ofta erfarenhet från både kommersiella företag och föreningsverksamhet och kan därför kommunicera bra med varandra, säger Emilia Kvarnström.

Däremot kan det vara problem att internt förankra idéerna inom respektive organisation. Det är ofta där problemen uppstår. Ibland kan det även vara svårt att kommunicera samarbeten mellan företag och organisation mot allmänhet och media. Trots detta upptäckte Emilia Kvarnström få fall där man talade förbi varandra.

– Det var någon gång som det uppstått ett problem där ett större företag fotograferat ute på fältbesök där det inte var lämpligt av integritetsskäl. Och ibland kunde föreningar uppleva att företag inte riktigt insåg hur stora och professionella föreningarna är, att de till exempel har egna it-avdelningar, fortsätter Emilia Kvarnström.

Interna diskussioner
Fördelarna med att närma sig företag är förstås att organisationen kan få ekonomiskt stöd och/eller expertiskunskap.

– Ofta handlar det om ekonomiska medel, men det kan också handla om tjänster som organisationen behöver, till exempel grafisk design eller juridisk hjälp, konstaterar Emilia Kvarnström.

Inom nästan alla föreningar pågår det samtidigt en diskussion om vilka företag man kan samarbeta med. Ofta finns det en tydlig policy att inte samarbeta med företag som förknippas med alkohol, porr och vapen.

– Men det skiljer sig också mellan olika länder hur man resonerar. I Danmark är det där med alkohol till exempel inte samma problem som i Sverige, konstaterar Emilia Kvarnström.

Det finns också ideella föreningar som väljer att inte alls samarbeta med företag. Greenpeace tar till exempel inte emot ekonomiska medel från företag.

– Samtidigt tar de emot pengar från Postkodlotteriet som både är ett företag och en stiftelse. Där blir det oklart och svårt, eftersom det är ett komplicerat upplägg, säger Emilia Kvarnström.

De flesta föreningar arbetar också aktivt för att påverka företag i sakfrågor genom att kritiskt granska företag och branscher, eller att bedriva kampanjer mot dem.

Något som också framkommer i avhandlingen är att organisationer ofta är försiktiga när de närmar sig företag. Det är förstås mycket lättare och tryggare att jobba med ett företag som redan är ”fint och duktigt”. Däremot vill få samarbeta med företag som till exempel Lundin Oil och Nestlé och sådana som har varit inblandade i stora katastrofer och skandaler. Men kanske är det just dessa företag som verkligen behöver hjälp med att förändra sig. Här finns en tydlig paradox, menar Emilia Kvarnström.

­– Många ideella föreningar är rädda för att hamna i skriverier och associeras med företag där något går snett – och då blir man lite försiktig.

Argument för samarbete
Vad är det då som lockar företagen att inleda samarbete med ideella organisationer? Föreningars webbsidor lägger fram olika argument.

– Ofta går retoriken ut på att samarbetet stärker företagets varumärke, men det kan vara svårt att mäta, säger Emilia Kvarnström.

Fyra tydliga argument brukar kunna urskiljas. Det första är att samarbetet är lönsamt för företaget och kommer att ge ekonomisk utdelning. Det andra argumentet är att samarbeten kan ge stolta och glada medarbetare, dels för nuvarande medarbetare, men även att samarbetet kan vara attraktivt i samband med nyrekrytering. Det tredje skälet handlar om att ”göra CSR” och vara ett ”gott företag”, exempelvis med begrepp som att vara ett ”empatiskt” och ett ”bra” företag. Det fjärde argumentet är synlighet – att samarbetena kan användas för att bättre nå ut i konkurrensen.

– Många företag önskar också att anställda ska bli direkt involverade, kanske som volontärer. Men organisationerna upplever det som svårt. Man kan inte bara kasta in folk hur som helst, utan volontärer måste först ha genomgått någon form av utbildning. Dessutom uppstår det administrativa kostnader vid denna typ av samarbeten, fortsätter Emilia Kvarnström.

Var går gränsen?
En fråga som Emilia Kvarnström funderat på är om det finns någon gräns för hur stor andel av ekonomiska medel som föreningar kan ta emot från företag.

– Om 90 procent kommer från företag vad händer då? Det är en fråga man kanske bör fundera över, även om det just nu inte finns något sådant fall, så vitt jag vet, säger Emilia Kvarnström.

Text: Maria Thulin

Dela på sociala medier

Visa alla »