Meny Dölj

”Vi måste börja tala om etik!”

Ian MacQuillin, grundare av Rogare, en brittisk tankesmedja för insamlingsfrågor, höll en högaktuell föreläsning kring etik under Insamlingsforum 2017. Ian menar att insamlingsansvariga inte på långa vägar har bearbetat etiken för branschen tillräckligt mycket.

– Det saknas ledare som pratar etik, det saknas etiska teorier som går på djupet och det saknas samlad kunskap kring vilka underliggande etiska normer det är som formar våra praktiska riktlinjer, menar Ian MacQuillin. ”Fundraising is underthought”, som han uttrycker det på engelska.

Saknar normativ etik
– Vi är duktiga på att ha så kallad tillämpad etik, våra etiska riktlinjer är mycket praktiska kring vad man som insamlare får och inte får göra, säger Ian MacQuillin. Men, den underliggande etiken, den normativa etiken, är det sämre med. Varför skriver vi till exempel i våra riktlinjer att vi inte får utsätta den potentielle givaren för otillbörlig press? Och vad menas med otillbörlig press? Utifrån vems perspektiv är den ena eller andra insamlingsformen otillbörlig? Vem svarar vi etiskt inför? Givaren enbart, organisationen, mottagaren? Vi måste alltid fråga oss varför något är oetiskt eller inte. Varför, varför, varför.

Enbart givarens rättigheter
Det finns internationellt mycket lite akademisk litteratur publicerad kring insamlingsetik. Ian MacQullin och Rogare har emellertid hittat fyra olika teorier som ganska löst beskrivs i några olika böcker:

  1. ”Trustism” – som menar att insamling är etisk när den skyddar allmänhetens tillit (trust) och att insamling är oetisk när den skadar allmänhetens tillit.
  2. ”Relationship management” – menar att insamling är etisk när den överensstämmer med modeller för PR och relationsmarknadsföring och oetisk när den inte överensstämmer.
  3. ”Donorcentrism” (givarfokus) – menar att insamling är etisk när den sätter givarens behov i centrum och att man på så sätt också, som en konsekvens av det, ökar givandet.
  4. ”Service of philanthropy” – menar att insamling är etisk när den skapar innehåll och mening åt givarens filantropi.

– Alla dessa teorier handlar enbart om insamlarens ansvar gentemot givaren, säger Ian MacQuillin. Ingen teori pekar på insamlarens ansvar gentemot förmånstagaren, ändamålet. Och ändå är det nästan alltid i spänningen mellan givarens rättigheter och målgruppens/ändamålets behov som de största etiska dilemmana uppstår.

Lanserar ny etisk teori
Rogare presenterar nu en ny etisk teori för insamling; ”Rights Balancing Fundraising Ethics”, som är ett försök att också ta med målgruppen/ändamålet i den etiska bilden. I den här teorin menar man att insamling är etisk när den balanserar kravet på att samla in så mycket som möjligt till ändamålet med givarens rätt att inte bli utsatt för otillbörlig press att ge. Insamling är oetisk när den inte balanserar dessa två.
Sett ur det perspektivet kan man inte i alla regler och policies tillgodose givarens perspektiv, utan att samtidigt sätta det i relation till målgruppens behov. Man kan inte heller försvara onödigt aggressiv eller otillbörlig insamling om den inte tillvaratar givarens rättigheter.

Ny typ av ledarskap behövs
I arbetet med att ta fram nya etiska riktlinjer för insamlingsbranschen efterlyser Ian MacQuillin också en ny typ ledarskap. I USA är 55 % av dem som arbetar med insamling helt självlärda, enligt Ian MacQuillin. Och i Storbritannien har 45 % hamnat i yrket av en ren slump; ”Det var ingen annan i organisationen som ville ansvara för insamlingen, så jag fick ta det.”

– Det ser likadant ut i ledarskapet och så kan vi inte fortsätta att ha det, säger han. Det är stor skillnad på att vara utbildad för sitt yrke eller att vara självlärd. Om 20–25 år behöver vi ledare som är utbildade för sitt yrke och som inte svarar på frågor om huruvida en insamlingsmetod är etisk eller inte med att ”det skall kännas rätt i magen”.

– Vi måste teoretisera mera, analysera och ställa kritiska frågor som utvecklar, fortsätter Ian MacQuillin. Vi behöver utbildning och akademisk kunskap i vårt yrke. Vi saknar i dag en formell ingång till yrket och det är något jag efterlyser.

Text och bild: Malin Ekelund

Dela på sociala medier

Visa alla »