Blåbetong, även känt som blå lättbetong, var ett vanligt byggmaterial i Sverige mellan 1929 och 1975. Det var populärt tack vare dess lätta vikt och användes flitigt i bland annat väggar och bjälklag. Eftersom materialet var så vanligt finns det i många svenska hem byggda under den här perioden.
Om ditt hus byggdes mellan de nämnda åren finns det alltså en risk att det innehåller blåbetong. Men oroa dig inte – bara för att det finns blåbetong i konstruktionen betyder det inte per automatik att det utgör en hälsorisk.
Så upptäcker du om blåbetong orsakar problem
Den största risken med blåbetong är att det kan avge radon, en osynlig och luktfri gas som i höga halter kan vara skadlig för hälsan. Det enda säkra sättet att upptäcka förhöjda radonhalter är genom en radonmätning. Mätningen visar om halterna i din bostad överstiger gränsvärdet på 200 Bq/m³. Blåbetong kan ibland orsaka halter på över 1000 Bq/m³.
För ett tillförlitligt resultat bör radonmätningen, som utförs med speciella radonmätare, göras under “eldningssäsongen” (oktober till april) och pågå i minst två månader.
Om din radonmätning visar förhöjda halter är nästa steg att ta reda på varifrån radonet kommer. En gammamätning kan då ge dig svar direkt. Med en speciell gammamätare mäts strålningen direkt mot väggarna, och om det finns blåbetong kommer den radioaktiva betongen att ge ifrån sig gammastrålning. Om du redan misstänker att ditt hus innehåller blåbetong (särskilt om det är byggt under den angivna tidsperioden), kan du hoppa över radonmätningen och göra en gammamätning direkt.
Åtgärder vid förhöjda radonhalter
Det vanligaste och mest effektiva sättet att hantera förhöjda radonhalter, oavsett om de kommer från blåbetong eller andra källor, är att förbättra ventilationen i bostaden. Detta hjälper till att vädra ut radongasen och sänka halterna till säkra nivåer.
Har du koll på om ditt hus kan innehålla blåbetong?
